Israel: Judarna, landet och den kristna församlingen.
Det kan finnas många skäl till att vilja stödja den sekulära nationen Israel som mellanösterns enda demokrati, som blivit ett hem för utsatta judar från hela världen. Men vi bör tolka Bibeln utifrån Nya testamentets ljus. Jesu försoningsdöd och uppståndelse från de döda öppnar upp en underbar framtid för såväl judar som alla jordens folk. Men hur denna framtid kommer att gestalta sig finns det olika meningar om i den kristna församlingen.
Här följer en del bibelsammanhang som ibland citeras, följt av mina kommentarer.
1. Guds frälsningsplan genom Abrahams avkomling
1. Mos 12:1-3 Herren sade till Abram: ”Gå ut från ditt land och din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag ska visa dig. 2 Där ska jag göra dig till ett stort folk. Jag ska välsigna dig och göra ditt namn stort, och du ska bli en välsignelse. 3 Jag ska välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig ska jordens alla släkten bli välsignade.
1 Mos 22:16-18 ”Jag svär vid mig själv, säger Herren: Eftersom du har gjort detta och inte undanhållit mig din ende son, 17 ska jag välsigna dig rikligt och göra dina efterkommande talrika som stjärnorna på himlen och som sanden på havets strand, och din avkomma ska inta sina fienders portar. 18 I din avkomma ska jordens alla folk bli välsignade, därför att du lyssnade till min röst.”
Gal 3:16 Nu gavs löftena till Abraham och hans avkomma. Det står inte: ”och dina avkomlingar”, som när det gäller många, utan som när det gäller en enda: och din avkomma, som är Kristus.
…28-29 Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. 29 Och om ni tillhör Kristus är ni avkomlingar till Abraham, arvingar efter löftet.
Ovanstående bibelsammanhang visar att Gud genom Abraham kunde påbörja ett frälsningsverk som fullbordades genom Abrahams avkomling Jesus, Messias. Genom tron på honom blir jordens alla släkter välsignade. Här är inte jude eller grek o.s.v. Välsignelse och förbannelse avsåg Abraham. Det handlar inte om dagens sekulära nation Israel. Vi kan på goda grunder vilja stödja nationen Israel som mellanösterns enda demokrati. Men vi bör tolka Bibeln utifrån Nya testamentets ljus.
Matt 1:7 Men när han såg att många fariseer och saddukeer kom till platsen där han döpte, sade han till dem: ”Huggormsyngel! Vem har visat er att ni ska fly den kommande vredesdomen? 8 Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. 9 Och tro inte att ni kan säga inom er: Vi har Abraham till far. För jag säger er att Gud kan väcka upp barn åt Abraham ur dessa stenar [barn … stenar På hebreiska baním … abaním].
Joh 8:39 De svarade honom: ”Vår far är Abraham.” Jesus sade: ”Om ni vore Abrahams barn skulle ni göra Abrahams gärningar.
”Tro inte att ni kan säga inom er: Vi har Abraham till far”. … ”Om ni vore Abrahams barn skulle ni göra Abrahams gärningar. ” Relationen till Abraham är baserad på Abrahams tro, Etnicitet räcker inte.
2. Jesus, Messias fullbordade det gamla mosaiska förbundet och är medlare för ett nytt förbund (Jer 31:31f; Heb 8:6-13)
Joh 5:39 Ni forskar i Skrifterna, för ni tror att ni har evigt liv i dem. Det är just de som vittnar om mig, 40 men ni vill inte komma till mig för att få liv.
Luk 24:27 Och han började med Mose och alla profeterna och förklarade för dem vad det stod om honom i alla Skrifterna.
2 Kor 1:20 Alla Guds löften har i honom fått sitt ja. Därför får de också genom honom sitt Amen, för att Gud ska bli ärad genom oss.
Heb 8:6-7 Men nu har Kristus ett högre prästämbete, liksom han också är medlare för ett bättre förbund som är grundat på bättre löften. 7 För om det första förbundet hade varit utan brist, skulle det inte behövas ett andra.
…13 När han talar om ett nytt förbund, har han därmed förklarat det förra föråldrat. Och det som blir gammalt och föråldrat är på väg att försvinna.
Paulus säger att alla Guds löften har fått sitt ja och amen i Kristus. Detta bör man förstå som att nu har Guds frälsningsverk och handlande i världen Jesus, Messias som utgångspunkt. Israel i det mosaiska förbundet var en förberedelse för att Messias skulle komma. Nu när han har kommit och Gud i honom har slutit ett nytt förbund med Juda hus och Israels hus, är det gamla mosaiska förbundet föråldrat. (Jer 31:31f). Den första judiska messianska församlingen fortsatte det utbredande av Guds rike som Jesus hade påbörjat. Efter ett tag förstod de att tiden kommit då alla jordens folk skulle få del av Guds löften genom tron på Jesus, Messias. Det är svårt att se att dagens sekulära stat Israel eller dagen sekulära judar har en roll att spela i Guds frälsningsverk om de inte tar emot den Messias Gud utvalt åt dem. Och när de gör det besannas Jesu ord om en hjord och en herde. Men Gud, som råder över alla nationer, har naturligtvis i sin visdom en plan med dagens Israel, liksom med andra nationer. En del bibeltolkare menar att vissa bibelsammanhang pekar mot detta. Dock är Guds mål med judarna att de ska ta emot den Messias Gud utvalt åt dem, Jesus. När det sker kan Jesu missionsbefallning fullbordas och Jesu återkomst stå för dörren.
3. Judarna är Guds egendomsfolk, inte genom etnicitet utan genom tro
2 Mos 12:37-38 Israels barn bröt upp och drog från Raamses till Suckot, omkring 600 000 man till fots förutom barn. 38 En stor blandad folkhop [blandad folkhop, icke-israeliter som passade på att fly och följa med dem från Egypten (4 Mos 11:4), kanske rester av de semitiska hyksosfolken (se not till 1:7)]. drog upp med dem…
…48 Om en främling som bor hos dig vill fira Herrens påskhögtid, ska alla av manligt kön hos honom omskäras. Sedan får han komma och fira den, och han ska då vara som en infödd.
5 Mos 23:7-8 Du ska inte avsky edomiten, för han är din broder. Du ska inte heller avsky egyptiern, för i hans land har du bott som främling. 8 Barn som föds av dem i tredje led får komma in i Herrens församling.
Jes 56:3 Främlingen som sluter sig till Herren ska inte säga: ”Herren kommer att skilja mig från sitt folk.” Inte heller ska eunucken säga: ”Jag är ett förtorkat träd.”
…6-7 De främlingar som sluter sig till Herren och vill tjäna honom och älska Herrens namn och vara hans tjänare, alla som tar vara på sabbaten och inte ohelgar den, som håller fast vid mitt förbund, 7 dem ska jag föra till mitt heliga berg och ge dem glädje i mitt bönehus. Deras brännoffer och slaktoffer ska tas emot på mitt altare, för mitt hus ska kallas ett bönens hus för alla folk. (Citeras av Jesus vid tempelrensningen i Matt 21:13, Mark 11:17, Luk 19:46.)
Ester 8:17 I varje provins och i varje stad dit kungens befallning och förordning kom blev det glädje och jubel bland judarna, och de höll fest och firade högtid. Många av folken i landet utgav sig för att vara judar, [”utgav sig för att vara judar”. Annan översättning (så Septuaginta): ”blev judar”.] eftersom fruktan för judarna hade kommit över dem.
Matt 8:10-12 När Jesus hörde detta, blev han förundrad och sade till dem som följde honom: ”Jag säger er sanningen: Inte hos någon i Israel har jag funnit en så stark tro. 11 Och jag säger er: Många ska komma från öster och väster och ligga till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket. 12 Men rikets barn ska kastas ut i mörkret utanför. Där ska man gråta och gnissla tänder.”
Rom 2:28-29 Jude är man ju inte till det yttre, inte heller är omskärelsen något yttre på kroppen. 29 Jude är man i sitt inre, och hjärtats omskärelse sker genom Anden och inte genom bokstaven. Då får man sitt beröm inte av människor utan av Gud.
Rom 9:6-8 Detta inte sagt som om Guds ord skulle ha slagit fel. Alla som härstammar från Israel är nämligen inte Israel, 7 och alla Abrahams avkomlingar är inte hans barn. Nej, det är genom Isak din avkomma ska räknas. 8 Det vill säga: det är inte de köttsliga barnen som är Guds barn, utan löftets barn räknas som hans avkomlingar. 9 Detta ord var nämligen ett löftesord: Vid denna tid ska jag komma tillbaka, och då ska Sara ha en son.
Kol 3:11-12 Här är ingen längre grek eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar, skyt, slav eller fri, utan Kristus är allt och i alla. 12 Klä er därför som Guds utvalda, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod.
Ef 3:1-7 Därför böjer jag mina knän, jag Paulus som är Kristi Jesu fånge för er skull, ni hedningar. 2 Ni har ju hört om det uppdrag som Gud i sin nåd gav mig med tanke på er, 3 hur jag genom en uppenbarelse fick lära känna den hemlighet som jag redan i korthet har beskrivit. 4 När ni läser detta kan ni förstå min insikt i Kristi hemlighet. 5 I forna generationer var den inte känd för människor så som den nu har uppenbarats genom Anden för hans heliga apostlar och profeter: 6 att hedningarna har samma arv som vi, tillhör samma kropp och har del i samma löfte i Kristus Jesus genom evangeliet. 7 Detta evangelium har jag blivit satt att tjäna med den gåva och nåd som Gud har gett mig genom sin mäktiga kraft.
Gal 6:15-16 Det har ingen betydelse om man är omskuren eller oomskuren, det viktiga är att vara en ny skapelse. 16 Frid och barmhärtighet över dem som följer denna regel, och över Guds Israel.
Rom 11:16-23 Om förstlingsbrödet är heligt, är hela degen helig. Och om roten är helig, är också grenarna heliga. 17 Men om nu några av grenarna har brutits bort, och du som är en vild olivkvist har blivit inympad bland dem och fått del av det äkta olivträdets näringsrika rot, 18 då ska du inte förhäva dig över grenarna. Om du förhäver dig ska du veta att det inte är du som bär roten utan roten som bär dig. 19 Nu invänder du kanske: ”Grenarna bröts bort för att jag skulle ympas in.” 20 Det stämmer, de bröts bort på grund av otro, men du är kvar genom tron. Var inte högmodig, utan bäva. 21 För om Gud inte skonade de naturliga grenarna ska han inte heller skona dig. 22 Se här Guds godhet och stränghet: stränghet mot dem som föll, Guds godhet mot dig om du blir kvar i hans godhet. Annars blir också du bortskuren. 23 Men även de andra kommer att ympas in ifall de inte blir kvar i sin otro, för Gud har makt att ympa in dem igen. 24 För om du blev bortskuren från vildoliven som du av naturen tillhörde och mot naturen inympad i ett äkta olivträd, hur mycket lättare ska då inte de naturliga grenarna ympas in i sitt eget olivträd?
Begreppet Israel används på åtminstone fem olika sätt:
Det kan syfta på patriarken Jakob som fick namnet Israel.
Det kan betyda den teokratiska nationen Israel i Gamla testamentet. Denna nation bestod till stor del av avkomlingar till någon av Jakobs (Israels) tolv söner. Men det fanns även en uppblandning med folk av annat etniskt ursprung. Det framgår tydligt att från Guds sida är det de som älskar honom och vill tjäna honom som utgör gudsfolket Israel. Hans hus ska kallas ”ett bönens hus för alla folk”.
För dagens judar är etnicitet inte det avgörande. På Judiska Församlingen i Stockholms hemsida kan man läsa: ”Att vara jude innebär olika saker för olika individer. Det kan vara en religiös identitet, en kulturell identitet, en nationell identitet eller ett ursprung.” (jfst.se)
Israel kan även syfta på de tio stammar som efter Salomon, då folket delades i två riken, kom att benämnas Israel. Dessa tio stammar bodde i Nordriket med Samaria som huvudstad medan Sydriket, med Jerusamlem som huvudstad benämndes Juda. Sedemera blev Israels tio stammar bortförda av assyrierna i en fångenskap de aldrig återvände från. Folket i Sydriket, Juda, blev senare även de bortförda till Baylonien, men många återvände efter 70 år och byggde upp Jerusalem och templet som förstörts av babylonierna.
Det var i huvudsak Juda stam, tillsammans med Benjamins- och en del av Levi stam som levde i Israel vid Jesus tid. Det fanns även en mindre del från de tio övriga stammarna som fanns kvar i landet, som aldrig fördes till Assyrien. Dock blev den större delen av dessa tio stammar assimilerade i den assyriska fångenskapen.
I nutid är Israel en sekulär, demokratisk nation i Mellanöstern. Cirka fyra femtedelar av medborgarna i Israel är judar, resten är framför allt araber som bott i landet sedan tidigare. ”Nästan alla judar i Israel identifierar sig som tillhöriga en av fyra huvudgrupper: haredim (ultraortodoxa), datim (religiösa), masortim (traditionella) och hilonim (sekulära). Statistik brukar visa att den sekulära gruppen är klart störst, 44 procent 2023. Drygt en tiondel är ultraortodoxa. (ui.se)”
Det finns m.a.o. mycket liten likhet mellan den gammaltestamentliga, teokratiska, nationen Israel, och dagens nation Israel.
Paulus använder även ett nytt begrepp ”Guds Israel” som betecknar ett gudsfolk som är nya skapelser i Kristus som är Guds utvalda folk. Tanken på att etniska judar skulle vara Guds egendomsfolk endast på grund av etnicitet saknar stöd i både Gamla- och Nya testamentet. Utkorelsen är villkorad, både i GT och NT. I GT var det de israeliter som levde i det mosaiska förbundet och följde Lagen som utgjorde gudsfolket Israel. De som följde avgudarna betraktades som äktenskapsbrytare och skökor. I NT är det de som genom tron på Jesus Messias, i det nya förbundet, utgör gudsfolket, det sanna Israel, oavsett etnicitet. Här är inte jude eller grek …
När Paulus i Rom 11:28-29 skriver ”men när det gäller utkorelsen är de [judarna] älskade för fädernas skull, för Gud ångrar inte sina gåvor och sin kallelse”, bör man förstå att detta är villkorat. De är älskade för fädernas skull, inte på grund av fädernas etnicitet utan på grund av fädernas tro. Fäderna tog emot Guds ord i tro och Gud gav dem löften som skulle komma att infrias när tiden var inne (Se Heb 12). Judarna har fortfarande en roll att spela när de tar emot den Messias Gud utsett och går in i det nya förbund han erbjuder dem, som han är medlare för.
När Paulus i Rom 11 talar om att Gud inte ångrar sina gåvor och sin kallelse måste man förstå detta utifrån sitt sammanhang. Bibelforskare menar att det hos hednakristna i Rom uppstått en uppfattning om att judarna nu var marginaliserade eftersom de förkastat Jesus som Messias. Klaudius hade gett befallning om att alla judar skulle lämna Rom, vilket gjorde att de hednakristna dominerade församlingslivet där. (Apg 18:1-2) Paulus varnar de hednakrista i Rom för högmod och förklarar att det finns en Guds visdom, en hemlighet som man måste förstå. Han skriver i Rom 11:25f: ”Bröder, jag vill att ni ska känna till denna hemlighet så att ni inte har för höga tankar om er själva: förhärdelse har drabbat en del av Israel, och så ska det förbli till dess att hedningarna i fullt antal har kommit in. 26 Och det är så hela Israel ska bli frälst, som det står skrivet: Från Sion ska Frälsaren komma och ta bort ogudaktighet från Jakob. 27 Och detta är mitt förbund med dem, när jag tar bort deras synder (Jes 27:9, 59:20f.).
Paulus vill peka på Gud har inte gett upp Israel, men de har blivit förhärdade på grund av sin otro och detta ska vara till hedningarna kommit in i fullt antal. Gud ångrar inte sina gåvor och sin kallelse om man bara vänder om till honom. Detta förklaras även i bilden Paulus använder om det äkta olivträdet med både avbrutna och inympade grenar. (Rom 11:16-23).
Israel är fortfarande Guds ögonsten, men delaktighet i Guds folk, Guds Israel, är villkorad. Överlåtelse till Jesus, Messias, är nödvändig. Enbart etnicitet räcker inte.
4. Löfteslandet gavs till det judiska folket som en evig arvedel (att dela med andra), tills tiden är inne för en ny himmel och en ny jord.
1 Mos 15:18 På den dagen slöt Herren ett förbund med Abram och sade: ”Åt dina efterkommande ska jag ge detta land, från Egyptens flod ända till den stora floden, floden Eufrat…
3 Mos 25:23 När ni säljer jord ska ni inte sälja den för all framtid, för landet är mitt. Ni är främlingar och gäster hos mig.
Hes 33:24-26 ”Människobarn, de som bor ibland ruinerna i Israels land säger: Abraham var ensam, och ändå ärvde han landet. Vi är många, så mycket mer måste väl vi då ärva landet! 25 Säg därför till dem: Så säger Herren Gud: Ni äter kött med blodet i, ni riktar blicken mot era eländiga avgudar, och ni låter blod flyta. Skulle ni då ärva landet? 26 Ni litar på era svärd. Ni gör avskyvärda ting och ni kränker varandras hustrur. Skulle ni då ärva landet?
…28-29 Jag ska göra landet öde och tomt och dess stolta makt ska upphöra. Israels berg ska läggas öde, så att ingen går fram där. 29 Då ska de inse att jag är Herren, när jag gör landet till en ödslig ödemark på grund av alla avskyvärda ting de har gjort.
Hes 47:21-23 Ni ska utskifta detta land åt er efter Israels stammar. 22 Ni ska dela ut det genom lottkastning till arvedel åt er själva och åt främlingarna, som bor och föder barn ibland er. De ska vara för er så som infödda bland Israels barn. De ska med er få arvslott bland Israels stammar. 23 I den stam där främlingen bor ska ni ge honom hans arvedel, säger Herren Gud.
Heb 11:9-10 I tron levde han i löfteslandet som i ett främmande land. Han bodde i tält med Isak och Jakob som var medarvingar till samma löfte, 10 för han väntade på staden med de fasta grundvalarna vars byggmästare och skapare är Gud.
…16 Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför skäms inte Gud för att kallas deras Gud, för han har förberett en stad åt dem.
…39-40 Och fast alla dessa hade fått vittnesbörd för sin tro, fick de inte det som var utlovat. 40 Gud har nämligen förberett något bättre för oss: först tillsammans med oss ska de nå fram till målet.
Ps 2:7-8 Jag vill förkunna Herrens beslut, han sade till mig: ”Du är min Son, jag har fött dig i dag. [Apg 13:33 och i Hebr 1:5, 5:5] 8 Be mig, så ger jag dig hednafolken till arvedel och hela jorden till egendom.
Guds löfte om ett fysiskt land till Abraham och senare till Israels barn när de lämnade Egypten var en förberedelse för ett gudsfolk och för Messias ankomst. Messias skulle inte bara råda över Israels land, hans välde skulle omfatta alla hednafolk och hela jorden (Ps 2). Jesu missionsbefallning var startskottet på denna process. Den är ännu inte fullbordad, men den är på gång. Den upprättelse av hela skapelsen som började med att Gud uppväckte Jesus från de döda och satte honom på sin högra sida som ett huvud över allting syftar till en ny himmel och en ny jord där rättfärdighet ska bo. Detta är det verkliga löfteslandet som Abraham längtade efter.
Hur ska man då se på dagens situation och den konflikt som råder kring Israel och Palestina?
Som tidigare sagts kan vi på goda grunder vilja stödja den sekulära nationen Israel som mellanösterns enda demokrati, som blivit ett hem för utsatta judar från hela världen.
Dagens nation Israel förlitar sig på sin underrättelsetjänst och sin krigsmakt. På grund av det ständiga hotet från länder som omger Israel tvingas man använda starkt våld för att freda sig. Detta skapar oundvikligt mycket lidande för många oskyldiga som tvingas lämna hus och hem på grund av de konflikter som finns. Arabländernas, och inte minst palestiniernas dåliga ledarskap förvärrar situationen på det grövsta eftersom de inte tycks bry sig om sin befolkning utan är förblindade av tanken på att utrota Israel.
Gud är en rättfärdig Gud som hatar orättfärdighet vare sig den kommer från Israel eller från Palestina. Det är svårt i dagsläget att se hur en fredlig samexistens ska kunna uppstå mellan Israel och palestinierna. Vårt hopp står till evangeliet om Guds frälsning genom Jesus, Messias, som för med sig försoning och upprättelse.
I en tid som kommer då ” Jorden ska fyllas av kunskap om Herrens härlighet, så som vattnet täcker havets djup (Hab 2:14) sträcker sig Guds rike över alla folk och alla länder.
”Han ska döma mellan hednafolken och skipa rätt för många folk. Då ska de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folk ska inte lyfta svärd mot folk och inte mer öva för krig”.(Jes2:4).
Den revolution som Jesus påbörjade under sin tid på jorden och som han efterföljare fortsatt med, att förkunna och utbreda Guds rike, använder sig inte av mänskliga maktmedel. Den självutgivande kärlek som Jesus visade genom sin offerdöd är den enda makt som på ett slutgiltigt sätt kan förändra världsläget. Jesu efterföljare, många martyrer, har under 2000 år förändrat världen i kraft av denna nya makt. Men mycket återstår, och nu ligger ansvaret hos oss som lever i dag.
5. Det jordiska Jerusalem är en förebild på något mycket större som har ett evigt värde.
Ps 87 En psalm, en sång av Koras söner. Han har grundat sin stad på de heliga bergen. 2 Herren älskar Sions portar mest av alla Jakobs boningar. 3 Härliga ting har sagts om dig, Guds stad. Sela 4 ”Jag ska räkna Rahab [poetiskt namn på Egypten] och Babel bland mina bekännare, Filisteen och Tyrus tillsammans med Kush [Babel … Filisteen … Tyrus … Kush Områden i nuvarande Irak, Gaza, Libanon och Sudan.]. De är födda där.” 5 Om Sion ska det sägas: ”Den och den är född där.” Och han, den Högste, håller det vid makt. 6 När Herren upptecknar folken ska han räkna så: ”De är födda där.” Sela 7 Under sång och dans ska man säga: ”Alla mina källor har jag i dig.”
Gal 4:24 Detta har en djupare mening: de två kvinnorna är två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn till slaveri, det är Hagar. 25 Ordet Hagar står för Sinai berg i Arabien och motsvarar det nuvarande Jerusalem, eftersom det lever i slaveri med sina barn. 26 Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder.
Heb 12:22-24 Nej, ni har kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, till änglar i mångtusental, 23 till en festgemenskap och församling av förstfödda som har sina namn skrivna i himlen, till Gud som är allas domare och till andarna av rättfärdiga som nått fullkomningen. 24 Ni har kommit till det nya förbundets medlare, Jesus, och det renande blodet som talar starkare än Abels blod.
Upp 21:2 Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man.
Landet Israel, staden Jerusalem och templet i Jerusalem är gammaltestamentliga förebilder för något mycket större med evigt värde. Dessa förebilderna är inte oviktiga i sitt historiska sammanhang, men de pekar mot något större och viktigare. Om vi har vår blick vänd mot de jordiska förebilderna missar vi Guds verkliga avsikter. Landet Israel skulle utvidgas till att omfatta hela jorden, en ny jord där rättfärdighet ska bo. Den nya staden Jerusalem, bruden, Lammets hustru, kommer ner från himlen. Himlen gifter sig med jorden, allting upprättas enligt Guds eviga rådslut. I denna nya tid finns inget tempel, Gud själv är dess tempel, han och lammet (Upp 21:22). Samtidigt ger Paulus en bild av det nya templet där messiastroende judar och messiastroende hedningar, som levande stenar, byggs samman till en Guds boning i Anden (Ef 2).
Dagens judar har fått en fristad i sitt gamla hemland i Mellanöstern. Hur man än ser på detta är Guds fokus på att Guds rike ska utbredas över hela jorden och att Jesu missionsbefallning ska fullföljas. Sedan kommer Jesus tillbaka för att föra allt mot sitt slutmål, en ny himmel och en ny jord där rättfärdighet ska bo.
6. Har Gudr en speciell plan för judarna som är skild från den kristna kyrkan?
Ef 2:11-22 Kom därför ihåg hur det var tidigare: ni var födda som hedningar och kallades oomskurna av dem som kallar sig omskurna, med den omskärelse som görs på kroppen av människohand. 12 På den tiden var ni utan Kristus, utestängda från medborgarskapet i Israel och utan del i förbunden med deras löfte [löfte Dvs om Messias (jfr Gal 3:16f, Hebr 6:13f)]. Ni var utan hopp och utan Gud i världen.
13 Men nu, genom Kristus Jesus, har ni som tidigare var långt borta kommit nära genom Kristi blod. 14 Han är vår frid, han som har gjort de två till ett och rivit skiljemuren [skiljemuren I Jerusalems tempel fanns en mur som vid dödsstraff utestängde hedningar från Israels inre förgård. En inskription från denna mur finns bevarad till i dag.], fiendskapen. I sin kropp 15 har han satt lagen ur kraft med dess bud och stadgar, för att i sig själv göra de båda till en enda ny människa och så skapa frid. 16 Så skulle han försona de båda med Gud i en enda kropp genom korset, där han dödade fiendskapen. 17 Han har kommit och förkunnat frid för er som var långt borta och frid för dem som var nära. 18 Genom honom har vi båda i en och samme Ande tillträde till Fadern. 19 Därför är ni inte längre gäster och främlingar, utan medborgare med de heliga och medlemmar i Guds familj. 20 Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv. 21 I honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren, 22 och i honom blir också ni sammanbyggda till en boning åt Gud genom Anden.
Ef 3:4-6 När ni läser detta kan ni förstå min insikt i Kristi hemlighet. 5 I forna generationer var den inte känd för människor så som den nu har uppenbarats genom Anden för hans heliga apostlar och profeter: 6 att hedningarna har samma arv som vi, tillhör samma kropp och har del i samma löfte i Kristus Jesus genom evangeliet.
Den första församlingen i Jerusalem var en helt judisk företeelse. Jesus, Messias, Abrahams avkomling enligt Guds löfte, hade instiftat ett nytt förbund med sina lärjungar (Luk 22:20; Jer 31:31f) och de hade på pingstdagen tagit emot det Fadern utlovat, den helige Ande. Den religiösa judiska eliten hade förkastat Messias, men det fanns en ”rest” (Rom 11:5) som förstod Guds handlande. Denna rest utgjorde nu det sanna Israel, de som förkastade Jesus, Messias blev avbrutna grenar.
Det tog lite tid innan den första församlingen judar förstod att nu vara tiden kommen för att Guds rike skulle nå ut över hela jorden och omfatta alla folk. Petrus besök hos Kornelius förändrade missionsinriktningen, och Paulus blev hedningarnas apostel. Hedningarna som tidigare varit utestängda från medborgarskap i Israel inkluderades nu. Paulus avslöjar en hemlighet som tidigare varit okänd nämligen att ”hedningarna har samma arv som vi [judarna], tillhör samma kropp och har del i samma löfte i Kristus Jesus genom evangeliet”.
Hur mycket tydligare kan detta sägas?
Gud som råder över alla världens folk kan naturligtvis i sitt rådslut ha olika agendor för olika folk, även för dagens sekulära judar och dagens sekulära nation Israel. Men den kallelse som finns för det judiska folket i dag är att ta emot den Messias Gud har utsett, Jesus, Messias. När detta sker kommer Jesus ord i Joh 10:16 besannas: ”Jag har också andra får som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de kommer att lyssna till min röst. Så ska det bli en hjord och en herde.”
Messiastroende judar och hedningar är en hjord med Jesus som herde, en kropp med Jesus som huvud, ett tempel med Jesus som hörnstenen, ett olivträd där Jesus är roten, och så vidare. Gud har bara ett egendomsfolk, de som genom tro har överlåtit sina liv till Jesus, Messias som herre och kung.
Det finns idag många kristna som ser grundandet av staten Israel som en profetisk uppfyllelse av vissa bibeltexter. Dock bör man inte likställa dagens sekulära nation Israel med Gamla testamentets teokratiska nation Israel. Man bör i stället se Guds nåd i att utsatta judar över hela jorden nu erbjuds en fristad, och se detta som en förberedelse för att dagens judar ska få möta den Messias deras messianska fäder, Petrus, Johannes, Jakob, Paulus, Barnabas m.fl., fick möta för 2000 år sedan. Detta möte Jesu första lärjungar hade med den uppståndne Messias ledde till att Guds rike började utbreda sig över hela jorden. Låt oss be att dagens judar får göra samma erfarenhet och fortsätta detta uppdrag tillsamman med alla andra, från alla folkslag, som är lärjungar till Jesus, Messias.
Tommy Lindén